En liten inblick i julfirandet 2LAX9

Fredagsgodis: En för tidig julklapp…

Det är ju ändå julafton.

Och det finns inget jag tycker om så mycket i dessa tider som hatkärlekssånger om fylla, svek och julgranar.

Fjolårets bästa är även årets bästa.

Enjoy! Och här har du texten.

Man ska vara stilig på julafton

Hemma.

Lugnt, skönt.

Nästan tyst.

Och pappa bjuder på finwhisky (Port Ellen, 26-årig), jag grillar kött och bror studsar upp och ner över tröjan han fick av mig i morgonpresent.

Of course var jag smart nog att förse mig med en nästan lika snygg.

God jul på er!

På återseende du iskalla skönhet

På tåget hem.

Äntligen, typ.

Det har varit en av de mest hektiska jobbveckorna i mitt liv som passerat revy och jag får skylla mig själv eftersom jag inte har gjort något inte har jag gjort något för att mildra det; tolvtimmarspass har konstant följts upp av middagar på stan, vin och champagne.

Nu däremot.

Nu känner jag mest en tomhet och ett lugn, ett behov av att vila och bara vara.

Datorn är inslängd i ett skåp på Mäster Samuelsgatan, Saab och allt intensiva nyhetsarbete förhoppningsvis något av ett positivt minne efter några timmars välbehövlig och kommande sömn och tåget som jag sitter på är på väg mot Rimforsa för lite efterlängtat julhäng bort från en stad som annars är så vacker, så vacker.

Uppdaterat 17 minuter senare:

…och där åkte vi förbi Södertälje där Marielle skulle ha klivit på.

Det blev inget av det inte.

Biljetten tydligen felbokad; från Stockholm och till Linköping på ett X2000 som inte stannar där det förutspåddes att det skulle det.

Dålig start på julen.

Uppdaterat 13 minuter senare:

…och det är förstås fortfarande en dålig start på julen att Marielle inte är på tåget (men hoppas det löser sig med något annat) men rent egostiskt sitter min själ just nu och upplever himmelriket.

Eller okej, det var att ta i.

Men ta mig fan om inte SJ av alla jävlar i bistron har Stiegl – den fantastiskt snygga (och ganska goda ölen) från Salzburg som jag och Marcus bäljade i oss under fotbolls-EM förra sommaren i Österrike.

- Har ni alltid den här? frågade jag förvånat hon i serveringen.

- Vad menar du?

- Det är ju Stiegl för attans!

- Eh, okej…

- Fantastiskt! Jag tar två så kan jag ta med en hem till ikväll.

- Fast du får inte ta med hem. Då måste jag öppna. Det är bara från Systembolaget man får ta med sig öl hem.

- Du tänkte så…

- Fast jag kan öppna den bara lite om du vill..?

Får man lov att klaga lite?

Min rörmokare var snäll att redan förra veckan varna med en handskriven lapp (där han kallade sig själv rör mokare) för att värmen skulle stängas av mellan 09-17.

Men inte i helvetet kunde jag fatta att det skulle vara så här.

Pappa satt en gång och mätte om en kaffetermos höll måttet (uttråkad..?) – jag ska fan slänga in en termometer och prata vidare med Hyresgästföreningen om vad som är fel på det här bygget jag bor i.

Att betala 6000 kronor för att frysa med element som inte går över 19 grader enligt fastighetsägarens order är inte okej.

Stockholm klockan 07.44

Tar små, korta steg för att inte halka och kisar längre bort.

Det skulle lika gärna kunna vara obebyggd mark jag har framför mig.

Det är måndag, fyra dagar innan julafton och morgondimman har lagt sig så tät så tät att det från Slussen inte ens går att se Gamla Stan, i alla fall inte mer än ett fåtal lampor som tappert kämpar för att bryta igenom det kompakta novembervädret.

Ändå är det så förbannat jävla vackert; hur Stockholm ligger så där och ruvar, fundersamt väntar på att vakna upp och bjuda in till allt som staden faktiskt har att bjuda på.

En dag när väderleken är lite bättre än att den pendlar mellan motsnö och uppehåll, antarktisvindar och solsken ska jag ta med kameran.

Chocholate

Det här med chokladadventskalender är fan i mig överskattat.

Att börja dagen med att få en liten godisbit måste vara ett av de bättre sätten att tackla sådana saker som att man har två halsmandlar stora som persikor.

Så fråga: Går det att äta chokladadventskalender dygnet runt?

Ha det så kul med den intervjun…

Ibland är det inte lätt att vara journalist.

Kolla bara Rafael Benitez svar efter att ha förlorat mot Portsmouth med 2-0, fått Javier Mascherano skadad och de gula korten att hagla mot Liverpools spelare.

Här är ett utrag från lördagens presskonferens, publicerat i The Guardian, som tar avstamp i just utvisningen av Mascherano:

Benítez: ”I have seen the replay and for me it is not a sending-off, but anyway the referee was perfect. He didn’t make any mistakes. Now Javier is injured, and I will say again the referee didn’t make any mistake.”
Press: ”We don’t understand? You say the referee didn’t make a mistake?”
Benítez: ”No he was perfect. Perfect. He was perfect.”
Press: ”So why was it not a sending-off?”
Benítez: ”I have seen the replay, for me it’s not a sending-off, but anyway. Perfect.”
Press: ”Was there any particular reason why players like Gerrard or Torres couldn’t get it together and perform?”
Benítez: ”No, the referee was perfect so Torres, he didn’t have any problems.”
Press: ”You were a goal down before the sending-off, the average observer wouldn’t say you were controlling the game at half-time. Why do you say it turned the game when you were a goal down already?”
Benítez: ”If you see we created a couple of chances and we have plenty of possession in the first half I was convinced we could change the game.”
Press: ”Can you just explain what you said about the referee?”
Benítez: ”Perfect. No mistakes.”
Press: ”But you say he made a mistake with the sending-off.”
Benítez: ”Perfect.”
Press: ”Don’t you think Torres was fortunate to escape being penalised for that elbow?”
Benítez: ”The referee was perfect.”

Tack men nej tack, Spotify

Spotify må ha sina fantastiska sidor.

Men det är ta mig fan inte det smartaste programmet som någonsin har gjorts.

För där youtube till exempel ger tips på liknande klipp de du redan tittat på (exempelvis mer Springsteen) när du öppnar upp sajten så är Spotify ett unikum i att vara felprogrammerat.

Visst, där finns längre ned lite tips på vad jag kan gilla, men borde det inte snarare vare gjort tvärtom att det ligger överst?

För kolla bara vad som mötte mig idag: Christer Sjögren, Sven-Ingvars, Lasse Stefans, Britney Spears, Shakira…

Sexy liksom.

RIP Saab. En ära att göra din tidning.

Igår gjorde jag min andra dag som nyhetschef.

Det var en ytterst lugn dag fram till 14.07 då ett första meddelande om att GM skulle lägga ner nådde en av våra datorer och allt ställdes på ända.

Så mycket för en lugn julinskolning liksom även om det förstås – hur hemskt det än låter – är jävligt kul när något händer, nyhetspulsen går igång och alla samlas kring att göra det bästa möjliga, kommentarer som ”Du ska sitta på ett flyg från Trollhättan till Bromma om 50 minuter – dra nu!” får fällas och kreativiteten verkligen flödar.

En av de saker som det här innebär är förstås att göra förstasidan för en dag som får räknas som historisk.

Och för att ge er en inblick i tidningsskapandet lät det ungefär så här:

”Vi kanske ska göra en etta med faksimiler runt en liten text där vi säger adjö till Saab. Eller så gör vi en dödsruna. Fast det gör nog DI så det kanske inte är så bra.”

Vi valde ändå, som ni ser, dödsrunan.

Och DI, ja dom valde vår första tanke.

Likspårigt eller ej, jag älskar att se de båda ettorna.